lördag 14 februari 2009

En vecka senare

Jag är tillbaka i vardagen med livet någotsånär i behåll, mörbultad men utmattad. Eftersom maken gjorde lumpen däruppe i norr har jag gått med på hans livstidsdispens från att besöka Luleå. Alltså fick jag resa själv med ungarna och det är minsann inte enbart semester. Men det är mysigt att få umgås med de små galningarna och veckan blev riktigt minnesvärd:

FREDAG 6/2
Flyg från Göteborg till Luleå, där det även för en föredetta lulebo var osannolikt mycket snö. Var ute en del på kvällen och fick en nödvändig lärdom inför kommande dagar: Sexåringen färdas med en hastighet av cirka hundra meter i timmen eftersom hon insisterar på att bara gå i midjedjup snö.

Varför ta den kortaste vägen hem?

LÖRDAG 7/2
In till centrala Luleå och lek i parken där en jättestor isutter också är rutschkana. Tack och lov var "Använd hjälm"-skylten översnöad så jag slapp dåligt samvete. Vi passade också på att komplettera livsnödvändigheter som vi glömt: vantar, fuskpolo, slips (!) och lego. Sen blev det laxburgare och biobesök: Bolt.

På ryggen har den en lång isrutschkana.

SÖNDAG 8/2
Tillbaka till centrala Luleå och den fantastiska isuttern. Denna gång såg jag skylten men tänkte att det gick ju bra igår. Efter det blev det besök på Norrbottens museum, där de plockat bort min barndoms glädjeämnen: en uppstoppad ren och autentisk kåta. Istället fick barnen leka affär och stoja i en kåta av tältduk. Det tog ungefär tjugo minuter! Tillbaka till uttern som var mycket roligare.

MÅNDAG 9/2
Leos lekland i drygt fyra timmar. Det låg spott och andra kroppsvätskor på madrasserna och jag anade redan då vad som komma skulle i form av smittor. Men jisses vad kul de hade.

TISDAG 10/2
Buss till Haparanda och promenad över till Torneå där ingen talade svenska. Barnen försökte tala långsamt med de förvånade expediterna, vilket givetvis inte hade någon effekt. Så det blev kladdig dressing istället för ost på hamburgarna, något som säkert skyndade på den smygande kräksjukan.

NATTEN MELLAN TISDAG OCH ONSDAG
Spya, spya och ännu mera spya. Och ändå var det bara Sexåringen som var drabbad än så länge.

ONSDAG 11/2
Jag stannade hemma med kräksjuk sexåring medan de stora barnen var på Teknikens hus med morfar. Där uppfann de makaronmaskiner (jag fick en när de kom hem men förstår inte riktigt hur den fungerar), gjorde papper och kartonger och besökte en timlång föreläsning om astronomi. Enligt pedagogen på plats lyssnade alla tre intresserat och ställde intelligenta frågor. Det hade de garanterat inte gjort om jag var med.

TORSDAG 12/2
Morfar fyllde 70 så det blev promenad upp till Ormberget där vi åt ärtsoppa och pannkakor. Sedan åkte Sexåringen, Tioåringen och Tolvåringen pulka nerför berget med morbror medan jag fick ta hem Sjuåringen i lånad bil eftersom han fått akut paltkoma av åtta pannkakor. Han placerades istället framför Disneykanalen med en fjärrkontroll i den lealösa handen. Ganska snart kom dock de andra promenerande, förutom Sexåringen som drogs storgråtande i en pulka. Hon hade lyckats krocka med liftstugan och fått ena benet blåslaget. "Faaasen att de ska bygga ett hus just däääär", hulkade hon.

KALASET
Den enda present morfar ville ha var att barnen skulle lyssna tysta medan han föreläste om tre andra födelsedagsbarn: Abraham Lincoln, Charles Darwin och Felix Mendelssohn som alla skulle ha fyllt 200 år denna dag (fusk: plus nio dagar för Mendelssohn). Barnen lyssnade och lärde sig om amerikansk historia, slaveri, den icke-statiska naturen och evolutionslära, men när morfar tog ton i en egenkomponerad opera kunde de inte hålla sig för skratt.

FREDAG 13/2
Frukostpicknick på isen. Tolvåringen fick där erfara hur svårt det är att kissa ostört på öppen is, något som dessutom den elaka Fyrtioettåringen (moi) dokumenterade med bästa objektivet. Fotot kan vara bra att ha vid framtida förhandlingar. Sexåringen, som blivit lite filosofisk under sina sjukdagar, konstaterade att världen hade varit mycket vackrare om kiss varit blått istället för gult. Sen packade vi och åkte hem till Göteborg, där Sjuåringen och jag nästan omgående började kräkas.

Summan av kardemumman är att det i rimlighetens namn borde vara min tur att få semester nu.

8 kommentarer:

Pseudonaja sa...

Välkomna hem och krya på er!

Jessica sa...

Välkomna hem och jag röstar för att den elaka 41-åringen får semester :)

cruella sa...

Inte förrns nu fattar jag att du har FYRA potentiellt kräksjuka ätteläggar.

wv trodde också att du var aunte till två av dem.

Howdy Sailor sa...

Hej hopp i spyorna! Kul att vara hemma och tack för att ni finns kvar. Cruella, jag har bara fött två av dem men de är alla mina barn.

Kristina sa...

Semester vadå? Jag har förstått det som att föräldrar älskar att ta ut sig på semestern med barnen och tycker att det är rena semestern att komma tillbaka till jobbet. Låter som en jättehärlig vecka. Helt normal vecka med fyra ungar, säger en som har erfarenhet av det.

Anonym sa...

Låter som en häftig morfar :)

Cecilia N sa...

wv säger hylobos. Det är hygglo-boss, va?

Klart du får semester!

Kanske på den grekiska ön(?) Hylobos ...?

Howdy Sailor sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.