Maken är mycket nöjd med sitt kalas. Riktigt mysigt var det och maten var god. Han hade lagat pizza och paj och massor av sötsaker. Gåvorna var helt rätt: presentkort och pengar till bluerayspelaren han önskat sig (och nu kan välja ut själv), en låda cigarrer, en akvarellmålning, en flaska vin, en skjorta, en tröja och en massa tulpaner. Helt rätt för honom.
Jag kom just upp ur badet där jag som vanligt funderade på en massa underliga saker. Nu tänkte jag på hur konstigt det hade varit om maken istället hade fått presenterna som Sexåringen fick på sitt kalas i slutet av november. Tänk om han hade fått en discokula och en massa Barbietillbehör. Och tänk om Sexåringen fått en låda cigarrer och en flaska vin.
Då kom jag att tänka på en artikel jag läste en gång om en stackars kille i USA som fått ett väldigt personligt straff (inte gåva längre; jag brukar sväva ut en del i tankarna när jag badar). Han hade åkt dit för störande av allmän ordning när han körde fram och tillbaka på huvudgatan i den lilla staden med hårdrock på högsta volym i bilstereon och rutorna nervevade. Istället för böter eller samhällstjänst tänkte domaren ut det vidrigaste straff han kunde genomföra inom lagens ramar: killen blev tvingad att lyssna på polka en hel månad!
Ett mycket elakt personligt straff om jag skulle bryta mot lagen vore att tvinga mig att turnera med ett dansband. Jag skulle välja kolgruvan vilken dag som helst före att behöva stå där på scen med matchande polyesterkläder, sjungandes ”De sista ljuva åren”.
Straffen kanske borde vara helt individuellt utformade. Ta en kompis till mig till exempel, som skulle bryta ihop på nolltid om han tvingades gå en heminredningskurs. Efter bara en timme med färgkartor och tygprover skulle han ligga skakande i fosterställning under skolbänken. Och min man, den stackaren, skulle hellre leva i en håla på vatten och bröd än att behöva lyssna på favoritmusiken på en ”flickstereo” samtidigt som tio gulliga hundvalpar levde rövare runt honom.
Nu vill jag veta vilka personliga straff ni bävar inför.
3 år sedan
13 kommentarer:
Att tvingas bo med föräldrarna på deras mygginfesterade ö och i det knirkande huset tillika sommarstuga med dass och det på något sorts ground hog dag.
-sätt
Haha, den var jättebra!
Danskurs, undervisa tonåringar, ansvara för mindre barn, vistas på mindre än 20 meters avstånd från en häst, vara anställd och ha chef, sticka och virka samt lite annat smått och gott.
Ja, ansvara för mindre barn hade varit grymt mot mig också. Tack för bidraget, Marianne!
Tvingas att börja var dag med dusch utan varmvatten, äta blodig biff till varje lunch och middag och toppa det med att inte få träffa eller kommunicera med de som står mig nära. Urk, ska nog hålla mig till lagen...
wv föreslår ruck-tv. Själv tycker jag det låter rätt skoj.
Ska jag tänka själv måste det nog bli speed metal på hög volym i ett betongrum med lysrör.
Bokföring! Och hemsk dödsmetal (vet inte om det är det , ens ) som Tool, samtidigt som jag bokför.
(låter det om om det har hänt, eller? ;)
Att tvingas att inte få greja med textila projekt. Jag skulle lätt överleva, men tycka att livet blev för tråkigt, så skulle väl känna det som att man kunde nog lika gärna dö.
Jag skulle få fylla i blanketter till tonerna av just dansbandsmusik.
Ja! Fylla i blanketter vore nog det värsta. Och till stressmusik. I ett evigt novembertrist o-ljus.
Om jag blir rik någon gång ska jag köpa mig den hushållsnära tjänsten sekreterare.
Mig kan man hota till evig snällhet genom att, till och med i svag stämma, antyda att jag skulle få äta samma rätt till middag resten av livet.
The horror!
Sortera pappershögar och rätta tentor.
Skicka en kommentar