Följande brev från Handelsbanken damp igår ner i mammas brevlåda:
"Hej! På grund av Per Leanders bortgång, har samtliga autogiron kopplade till ert gemensamma konto automatiskt avslutats."
Punkt. Slut. Varken mer eller mindre. Inget "På grund av följande anledningar måste vi tyvärr avsluta alla autogiron ..." eller "Autogirorna det berör är ..." eller "För att detta ska bli så enkelt som möjligt kan du göra ditten eller datten eller tala med kontaktpersonen ...".
Inget "Vi beklagar sorgen".
3 år sedan
6 kommentarer:
Det var ett tag sedan jag var inne och kommenterade, men nu har jag läst alla missade inslag! Din blogg är en ren fröjd att läsa med all sin humor och tänkvärdhet! PS.Jag tror förresten att jag tar Paxgarderoben, men jag har hört att det finns en budgetvariant i kraftig well-papp. Det räcker, men jag vill ha ett snyggt tyg på och massor med blommor. Tyget ber man sedan att få tillbaka så att inte det också kremeras. Askan strös utanför i Stigfjorden! Om man inte får det, gör det i smyg!
dödens administration har inte tid med att ta hänsyn till SORG. Hur skulle det se ut?
Det borde ju vara rätt vanligt att bankerna behöver skicka ut denna typ av brev, så då tycker jag att det borde finnas en standardmall för det. Där man då har med texten "beklagar sorgen" och en liten hänvisning till hur man får hjälp för att fixa nya autogiron eller vad det nu kan vara.
Förresten, nu poppade en fråga upp i mitt huvud: avslutas alltså autogiron automatiskt när man dör?
Men varför det? Skulle jag dö imorgon så ska ju mitt dödsbo ändå fortsätta att betala månadsavgiften på lägenheten ett tag framöver och då är det ju praktiskt med fortsatt autogiro. Och det är ju knappt något annat som automatiskt avslutas, så varför just autogiro?
Ewa: du som död är nåt annat än du som levande när det gäller juridik. Alla utbetalningar som pensioner etc., ställs in när du är dödförklarad av skatteförvaltningen. Räkningar måste ställas om för att betalas av dödsboet.
Om de visste hur en sån opersonlig text kan göra illa i de efterlevande!
Min mamma gick igång på alla cylindrarna av sånt när pappa dött.
Å andra sidan hade hon nog kunnat gå igång på ett standard vi-beklagar-sorgen också ...
Men kanske i kombination med att en mänsklig hand hade undertecknat brevet? Den person som man kan kontakta om man behöver förnya autogiron på nåt sätt.
Tack för förklaringen Jesika.
När jag jobbade då var jag myndighetsmänniska och kom dagligen i kontakt med människor som befann sig i svåra situationer och som för det mesta befann sig i olika stadier av akut kris. Och det var svårt att balansera vad man känner som medmänniska med vad man kan göra som myndighetsperson i allt vad lagar, regler, riktlinjer säger. Till slut lärde jag mig att vara rätt rättfram att hur mycket jag än skulle vilja så kan jag inte kompensera för att livet är orättvist. Och hur man än vred och vände så fick en levnadsöde rymmas i någonting fyrkantigt. Nu, NU, när jag inte jobbar längre har jag svårt att se en del av den logik jag jobbade efter men nu har jag själv alldeles för stor erfarenhet av vad olika stadier av kris kan göra. Hur mycket betydelse man kan tillmäta ett ord, två ord. I de utredningar jag skrev var man tvungen att motivera allt, så jag hade en fras jag använde för att säga att det den här personen säger är mer än rimligt. En människa blev helt jävla oxtokig över det där. Och vad säger man? Jag måste översätta det här till något sorts myndighetsspråk som går hem inom myndigheten? Själv hade jag aldrig reflekterat över det, det var definitivt inget ifrågasättande.
Nu, med så mycket erfarenhet av egen sjukdom i rggen som jag har, så skulle jag arbeta på ett annat sätt. Å andra sidan kommer jag aldrig att återgå till något liknande arbete. Jag är för trött, för sliten och framför allt, om man ska vara helt ärlig, för sjuk för att göra det. Men det är helt uppenbart att myndigheter och sorg inte är på samma nivå. Ofta försökte jag, när någon hade dött att istället för att skicka ett brev, att ringa och säga att såhär blir det nu. Det var mycket jag lärde mig under de där åren, nyttigt men en del hade jag klarat mig utan.
Skicka en kommentar