tisdag 30 juni 2009

Vadå värdighet?

Den billigaste kistan kostar drygt tretusen. Det är inte klokt! Den dyraste kostar runt femtiotusen. Jag undrar om det inte bär emot lite att skicka in en sån i ugnen. Pappa hade nog kallat det i-ländernas dumhet att bara bränna upp en sådan dyrgrip i en fånig ritual.

Den billigaste kistan kallas "07" och ser ut som en Ikea Pax med en Jyskmadrass inuti. På de båda varuhusen hade man kunnat få den i valfritt laminat för högst en tusing sammanlagt. Jag har ju ärvt min prismedvetenhet från pappa, så jag föreslog en gammal garderob alternativt att jag snickrade en kista själv. Vi bygger ju om och har en hel del spillvirke hemma.

Men nix, förstår ni, så får man inte göra. Det är nämligen inte värdigt.

"Vilka är ni att definiera min värdighet?", ropar pappa från andra sidan. "Det är väl klart tösen ska snickra! Jag har ju sett henne bygga både leksaksstall och skyttegravar och det gjorde hon galant."

Stackars pappa hann inte förändra världen. Därför får han göra sin sista resa i en 07:a. Men inskriften har han författat själv och den kan ingen ändra på:

Här vilar stoftet från en man som aldrig tog orden "besparing med bibehållen kvalitet" i sin mun.

söndag 28 juni 2009

Sorgen

Sorgen är ett riktigt åbäke. Den är klumpig och oförutsägbar, spretig och nästan omöjlig att tygla. Sorgen sover aldrig men det händer att den slumrar lite. När den vaknar är den vildare än någonsin och skrämmer alla runtomkring.

Sorgen bränner. Dess eld virvlar runt bland inälvorna innan den hittar utgången genom strupen. Där stannar den som ett svidande klot och tvekar lite innan den väljer att återvända till magen.

Men sorgen måste ut. Det säger alla. Jag vet dock inte om jag vågar släppa loss den eftersom jag samtidigt måste släppa kontrollen.



Pappa blev sjuttio år, fyra månader och två veckor.

tisdag 16 juni 2009

Dålig uppfostran?

Åttaåringen har fått ta hem en skrivbok kallad "Mina berättelser". Följande noveller finns att läsa:
  • Förgiftad pizza
  • Pytonön
  • Sländan
  • Alien från rymden
  • Sagan om Manbat
  • Min bästa julklapp
  • Fågelskrämman
  • Tomten som hämnades
  • Jedipojken
  • Robin har rabies
  • Emma har kanser
  • Titanic nummer 2
  • Draken Godsila
  • Loch Ness-odjuret
Vad har vi gjort för fel?

Kolla in stackaren som drunknar och helt korrekt ropar på hjälp på engelska.

måndag 8 juni 2009

Allt som det ska

På måndagen hoppade jag studsmatta. Det är mycket svårare än det ser ut. Svikten måste liksom komma i otakt för annars blir det bara att man gungar istället för studsar. Tack och lov var det bara katten som såg mig. Hon vände på huvudet och somnade om.

På tisdagen köpte jag sex fönster. Det är en hel vetenskap. Ska det vara höger- eller vänsterhängt? Ventil? Kopplat? Aluminium? Allt jag visste var att fönstren skulle in i sex hål som jag någotsånär hade mått på. De levereras idag.

På onsdagen doppade jag fötterna i dreglet från en plastkrokodils mun. Det tyckte Sexåringen var roligt. Sen var jag idrottsmamma och ropade hysteriska kommentarer om hennes piruetter på isen. Det slog mig att vackra piruetter betyder mer för mig än de gör för henne.

På torsdagen fick vi beskedet om pappa. Tänk att man kan få så många tumörer på så kort tid. En del syns till och med från utsidan. Jag gick hem från jobbet eftersom mitt hjärta dunkade så hårt och det brände så mycket under ögonlocken.

På fredagen åkte vi till ishallen igen men jag sa inget om piruetterna. Tänkte på dem gjorde jag däremot, att de borde var mer samlade och jämnare i hastigheten.

På lördagen körde jag barn till kalas. Kom hem till ett ensamt hus och stirrade på datorn. Insåg att jag borde skriva något, men gick ut istället. Övervägde studsmattan men grannarna var i trädgården.

På söndagen valarbetade jag. Åt lunch med pappa som fått permis från sjukhuset. Han är gammal och det är jag med. Alltså är allt som det ska. Tiden går och ingenting spelar egentligen någon roll. I det långa loppet.

torsdag 7 maj 2009

Diskret

Maken kom hem från fullmäktige och satte sig i köket med mig. I rummet intill låg de två minsta och sov djupt. Vi drog för säkerhets skull igen dörren så att de inte skulle väckas.

Jag berättade om utvecklingssamtalet med Sexåringens fröken och så talade jag om att jag köpt den där legolådan Sjuåringen önskar sig på sin födelsedag nästa månad.

"Vad har ni gjort ikväll?", viskade maken.
"Vi har bakat och kollat lite på Hajen 2", viskade jag tillbaka.

"HAN DOG NÄR HAN BET I EN ELLEDNING!", ropade Sjuåringen från sovrummet.

torsdag 30 april 2009

Gissa!

"Mamma, gissa vad klassens nya stödfröken heter."
"Vadå, namnet menar du? Det kan ju vara vad som helst. Sånt kan man ju inte bara gissa."
"Snälla mamma, gissa!"
"Jaha, då säger jag väl Sebastian då."
"Nä, gissa igen!"
"Sara?"
"Nä, gissa igen!"
"Elisabeth?"
"Nä, gissa igen!"
"Jörgen?"
"Nä, gissa igen!"
"Anna?"
"Nä, gissa igen!"
"Olof?"
"Nä, gissa igen!"
"Olivia?"
"JAAA!"

???

tisdag 28 april 2009

En krossad dröm

Jag kom alldeles precis tillbaka från min lunchrast med en stark känsla av uppgivenhet. Nu blev det ju inte som jag i hemlighet önskat, och det var två lönnfeta karlar i 45-årsåldern som krossade min dröm.

"Fan va gôtt det är att man fått sig en riktig kvinna som vet vad en man behöver", sa den ena.
"Ja, och som klär sig som en kvinna och inte i nån jävla säck", sa den andra medvetet högt så att alla vi med säckar som klädesplagg skulle känna oss träffade.
"Framför allt en kvinna som vet när hon ska hålla käften", fortsatte den första triumferande.

En pytteliten tjej med långt svart hår smög fram och viskade något. Den ena mannen mumlade/gurglade ett svar till henne och hon gick tillbaka och ställde sig en bit bort. Där väntade en barnvagn med en sovande bebis. En annan ung mörk kvinna stod intill och stampade otåligt med fötterna. Jag tror att de kommer från Thailand, som ganska många av Tjörns invånare gör.

Själv satt jag där med min dröm krossad. Hur skulle jag nu kunna lämna min schyssta, jämställda man och i hemlighet rymma iväg med någon av de här två godbitarna? Fasen också, de vill ju inte ens ha mig!