Telefonen ringer och Åttaåringen hinner ta upp luren på andra våningen innan Sjuåringen hinner fram på första. Jag står bakom henne och tillsammans lyssnar vi på det fascinerande samtalet.
Åttaåringen: Hej, det är Filip.
Försäljaren: Hej, jag heter Philip och ringer från Tele 2. Är din pappa hemma?
Åttaåringen: Heter du också Filip?
Försäljaren: Ja, är din papp...
Åttaåringen: Stavar du med F eller Ph?
Försäljaren: Jag stavar med Ph. Är din ...?
Åttaåringen: Som tevetillverkaren då, du vet Philips?
Försäljaren: Öh, ja, får jag tala med din pappa tack?
Åttaåringen: Du kanske äger Philips?
Försäljaren: Haha, nej det gör jag inte. Är din mamma hemma då?
Åttaåringen: Jag tror det. Visste du att en i Beach Boys hette Philips med Ph?
Försäljaren: Nej, det visste jag inte. Är din mam...
Åttaåringen: Han skrev California Dreaming.
Försäljaren: Jaja, men nu är det så att jag vill tala med ...
Åttaåringen: All the leaves are brown and the sky is grey, I go for a walk ... (sjunger).
Försäljaren: Jag återkommer (lägger på luren).
Det är alltså så man gör.
3 år sedan
12 kommentarer:
Underbart!
säger
Margaretha
Hahaha! Mycket roligt. Önskade att jag fick en sån på tråden när jag ringde. Nu ringer jag ju folk på jobbet, så det är inte troligt. Men en flicka kan väl få önska?!
Nu vill jag ringa hem till er och prata med den fullständigt ljuvliga ungen!
Sktibra! Tar tacksamt emot alla tips i ärendet :)
Det fantastiska är att Åttaåringen själv inte tyckte samtalet var det minsta konstigt. När pappa kom hem sa han att Philip med Ph ringt från nåt telebolag (det uppfattade han) men att han inte äger Philips.
Hahahahaha! Bland det skönaste jag läst på länge!
Hälsa Filip;)
Jag ser att du också har metoder att ta itu med telefonförsäljare, Stefan. Kul att du hittade hit!
Jag vet inte vad jag ska skriva. Det är bara så fint! Att han sjöng t.o.m.
Han är helt klart värd ett spabesök! De har speciella barnveckor nu i sommar med bland annat skarattyoga på programmet.
Det märks på samtalets hela uppbyggnad att sonen inte tyckte att det var minsta konstig. Han var mest nyfiken. Kul att prata liksom.
Ja, faktiskt, det ÄR så man gör. Men jag har aldrig träffat någon som faktiskt gjort det:-)
Hahaha! :D
Härligt!
Skicka en kommentar