Grannsämja och Gott Nytt 2009!

Jag tänkte börja det nya året med att berätta hur det gick till när jag låg med grannkarln förra sommaren. Ja jisses. Det var livet på landet det.

Barnen ville tälta mellan trädgårdarna. Det var vår sexårige kille och en av deras sexåriga tvillingtjejer. Men lite rädda var de, så flickans pappa och jag fick vara med i tältet. Vi bäddade mysigt och varmt, läste en saga och somnade.

Trodde vi.

I själva verket var det bara jag och grannkarln som somnade. Barnen låg båda vakna och lyssnade oroligt efter tigrar och andra rovdjur på utsidan av tältduken. Till slut stod de inte ut längre. Med varsin superspurt rusade killen in till oss och tjejen till sitt. Där somnade de sedan trygga i sina egna sängar.

Det var fortfarande varmt och mysigt när jag och grannkarln vaknade på morgonen. Vi sökte förvirrat efter barnen och konstaterade sedan att vi var dåliga föräldrar som inte ens märkt att de försvunnit under natten. Sen kom utmaningen: att ta sig obemärkta ur tältet utan att de andra grannarna skulle se något. Det var ju en solig dag, dessutom en bit in på förmiddagen, och tältet stod bara några tiotal meter från vägen.

Det var två mycket förlägna föräldrar som smög ut genom tältöppningen. Och nej, vi låg inte med varandra, bara intill. Men det fick er att haja till, va?

Ha ett fint 2009 allihop. Inte minst MammaNonna som jag härmed överlämnar denna vandringsutmärkelse till:

MammaNonna beskriver på sin blogg en vardag som måste fungera runt en tonårings cancerbehandling. Genom sin information, värme och humor visar hon att även det omänskliga faktiskt kan vara mänskligt. Hon gör alla föräldrars rädslor lite mer uthärdliga, helt enkelt.

Jag vill också tacka Kristina-Lakris för att hon skickade utmärkelsen till mig. Det är lite coolt eftersom jag på intet sätt representerar det skrå hon och kanske alla på hennes blogglista tillhör, nämligen verksamma inom (eller intressserade av) textil, garn och blommor. Hennes blogg är för övrigt också väl värd ett besök; även om man inte kan sticka eller få blommor att växa blir man alltid glad och inspirerad av all kreativitet.