Här sitter man och doftar som en påse lakritsbåtar. Paranix heter brygden jag har sprutat (!) in i mitt hår. Tuff mot lössen, snäll mot barnen står det på förpackningen. Eller ankara täille, lempeä lapsille på finska. Så Ankara betyder tuff eller löss? Intressant.
Efter att ha testat både radioaktivitet och voodoo har jag nu bestämt mig för att fånga lössen med honung istället för ättika. Jag ska vara snäll mot dem, bara döda dem litegrann. Ge dem massor med kärlek med min lakritsdoftande brygd, ta kål på mammorna och papporna men skona bäbisarna. Det står faktiskt så på förpackningen, att man måste kamma ut äggen eftersom Paranix inte biter på dem.
Jag har alltså inte fått bukt med lössen. Barnen är lusfria och hela skolan också för den delen. Kvar sitter jag, roten till allt det onda, och kliar mig på skalpen. Aldrig förr har jag varit så nära att ta till rakhyveln på de övre regionerna. Det funkade ju för Britney.
Det här har visst blivit en uppdatering. Ser man på. Då fortsätter vi i den andan och lär oss hur det gick med allt det andra också:
Musen Musse är död. Länge leve Musse! Som ni kanske minns ville han ha macka och inte limpa, och vad är det man säger? Jo, i brist på bröd äter man limpa, och i brist på limpa äter man fotoalbum. Det var inget smart drag av min mammas favoritgnagare. En fälla med en stor bit ost placerades ut och PANG! var hans öde över. Mamma min kräktes av åsynen av den döde, men det var sorgen och skammen som föranledde uppkastningen. Äckelmagad är hon nämligen inte.
Min prasslande vinst då? Som ni kanske minns trodde jag mig ha ett vinnande nummer på min lott som jag köpte på välgörenhetsgalan. Tänk vilket underbart inlägg det hade blivit med en bild av allt cellofan och de glänsande snörena. Men sorry, jag gav helt enkelt upp efter att ha ringt Anita som hänvisade mig till Gudrun som inte var hemma men vars man sa att Eva kanske vet men det gjorde hon inte så varför inte ringa till Anita?
Den konståkningsträningsutvisade (28 bokstäver!) Sjuåringen är under utredning. Maken och jag är inte förvånade; med våra gener vore det ju snarare osannolikt att inte ett enda av barnen skulle ärva lite bokstäver.
Var det nåt mer? I såna fall får ni påminna mig.
3 år sedan
7 kommentarer:
Jag antar att du kan hålla dej för skratt när du tvingas dofta lakrits i håret. Jag vet exakt vilken det är för vi har också drabbats och fick en sån där stilig kam med på köpet. Den till bebisarna!! Men hur tragiskt det än är att inte få lukta timotej så skriver du roande som alltid.
Täi betyder lus och ankara betyder barsk. Inte för att jag pratar ett ord finska förutom de vanliga svordomarna och förolämpningarna, men tack vare Lexin kan nu både du och jag sägar "Barska lus!" åt folk vi inte gillar (till exempel dina tre otäcka exkollegor). Men antagligen med helt fel böjningar...
Jättetack för det Anna. Som mångårig lulebo borde jag kanske vetat bättre men även jag behärskar nästan bara förolämpningarna.
E: håll med om att kammen är grym. Såvida man inte hackar sönder svålen så att det blöder. Det är kanske därför lössen vägrar lämna mig; de älskar de blodiga festmåltiderna jag ger dem!
Jo, Anna, jag glömde: Har du ingen blogg? Jag vill nämligen läsa en luleblogg! Har du ingen får du gärna starta en. Jag rollar dig direkt!
Så var det i min familj när vi funderade i termer av gener i samband med sjukdom. Inget skulle förvåna mer än konstaterandet att vi INTE lider av diverse bokstavskombiner, depressioner och ren och skär galenskap i olika omfattning och styrka.
Förr fanns det ett jättebra luspulver som vi använde på hästarna. Etotal hette det. Man pulvrade lite i mankammen och VIPS så var alla lusstadierna borta. Men en dag när jag kom till apoteket för att förnya förrådet så sa apotekarien (heter det så?) att pulvret inte längre såldes till annnat än bekämpning av löss på minkar. "Men hur skall jag då göra?" frågade jag. "Ja, du kanske har minkar också?" sa apotekarien. "Ehhh...ja,jo,absolut" svarade jag.
"Jamen då så, här har du" sa apotekarien gravallvarligt.
Raggoparten, jag tror bestämt jag ska skaffa mig några minkar jag med ;o)
Skicka en kommentar