Tyska spökcampare från Vårgårda

Ja, vi har alla hört dem: skrönorna om tyska turister som flyttar in i våra svenska trädgårdar och grillar i komposten och solar i tulpanrabatten. De har hört talas om den heliga allemansrätten och tolkar den som att man verkligen får ta ut svängarna.

Den här synen har mött mig i cirka en vecka:

Ich liebe dich nicht!

Bilden är tagen från mitt sovrumsfönster. Okej, det är inte lätt för dem att veta att tomtgränsen går en bra bit innanför det innersta hjulet eller att de står mitt i skolbussens vändzon. Däremot kanske man kan kräva att de inte parkerar så nära en korsning (här är det cirka tre meter). Hursomhelst har jag inte kunnat parkera min egen lilla bil under denna tid.

Men varför säger du inte bara till dem att flytta sig då, Britta? Jo, förstår du mystiske frågeskrivare, jag gör inte det eftersom jag aldrig har sett dem. Hör dem gör jag emellanåt och då brukar jag rusa ut och kika, men då är de redan borta. För det är spökcampare jag har på tomten, inget annat.

Någon registreringsskylt har de inte heller så att jag utgår från att de är tyskar är bara lömskt förtal. Dessutom hävdar grannen att han talat några ord med dem och då sa de visst att de var från Vårgårda. Stenen bakom hjulet är dock svensk för den kommer från vår mur.

Uppdatering i skrivande stund: Maken har rapporterat att husvagnen är borta. Ingen såg eller hörde den försvinna. Än en gång tog mitt liv en mystisk vändning.