Jessikas hjärta

Det har varit en underlig dag. Jag har träffat en revisor, varit på nätverksmöte och rapporterat från en barnteater. Men mina tankar har varit i Västerås.

Där bor en bloggare som fått en pacemaker inopererad idag. Det slår mig att jag inte har någon som helst aning om hur hon ser ut. Vad har hon för hårfärg? Är hon lång eller kort, smal eller tjock? Vad säger hennes blick? Enligt henne själv syns inte ens sjukdomen så jag hade lätt kunnat gå förbi henne utan att reagera.

De sista dagarna har hon varit rädd. Först skrev hon det inte rakt ut i sin blogg, men oron kröp fram mellan raderna. Sen, för bara några dagar sedan, fick vi veta varför. Hon skulle operera hjärtat. En pacemaker inte större än en femkrona, skrev hon. Och jag tänker mig en liten slant som vinglar på ett stort, knubbigt och alldeles klarrött julgranshjärta.

Det handlar förstås om Jessika, en i vår ganska stora bloggfamilj. Hela morgonen har jag väntat på besked, loggat in på nätet från min lilla Blackberry mitt under revisorsmötet och dockteatern. Jag har inte varit koncentrerad. För några ögonblick sedan lades en liten text ut på hennes blogg. Allt har gått bra.

Nu kan jag gå vidare och försöka få något gjort idag också.